onsdag 19 september 2012

Hur fort växer hälleflundran egentligen?

Det är ju lätt att tro att en kveite i 100 kilosklassen är extremt gammal. Både med tanke på vikten och att de faktiskt ser gamla ut. Nu har det kommit fram uppgifter som visar att hälleflundrorna växer väldigt fort i gynnsamma förhållanden.


Tydligen kan en bjässe på 95 kilo vara bara ca 14-15 år. Den raska tillväxttakten verkar skjuta fart när kveiten nått ca 10 kilo.

Läs mer på Abornes havsfiskeblogg 

tisdag 11 september 2012

Tromsö levererar stora flundror igen

Nu har vi kommit tillbaka från tre dagars fiske i Tromsö. Som vanligt är det vanskligt vädermässigt att åka så här sent på hösten. Två av tre dagar hade vi konstant regn och ganska mycket blåst. Fredagen bjöd däremot på solsken och perfekta driftförhållanden.

Inte förvånande var det också fredagen som bjöd på ett fantastiskt fiske med några riktigt fina hälleflundror som resultat.

Huggperioden infann sig mellan kl 2-3 mitt mellan låg och högvatten. Vi märkte att något var på gång då resans första flundra nappade, en liten rackare på ca halvkilot nappade på predatorjiggen. Driften efter det rycker det till i Kylans spö, mothugget sitter klockrent och vi vet på en gång att det är stor fisk i andra änden. Det blir ett rejält spöböj i det mäktiga Synit Venom 450 spöt. En hård kamp följer med några fina rusningar och hårt pumpande. När den börjar närma sig båten bekräftas det vi redan visste, stor fisk.

Krokningen sitter klockrent vid båten och hällen gör sina sedvanliga kast och vattenkaskaden är enorm, vilken kraft dessa fiskar besitter. Tyvärr ser vi att jiggen sitter illa långt ner i gapet så det enda möjliga blir att ta upp den i båten och tyvärr avliva den.

Med gemensam kraft får vi upp den i båten och kan mäta den till 166 cm och enligt tabell ca 65 kilo. En riktig praktpjäs med andra ord. Den är campens största fisk denna säsong.


Efter att ha sansat oss åker vi upp på nytt och gör en ny drift. När vi driftat en dryg minut och glider över 15 meters djup smäller det till i Dalles spö. Det hade precis grundat upp lite och Kylan pratar om bottennapp, nix inte det. Ett kraftigt mothugg och man känner direkt att nu är det stora grejer på gång. Kraften är enorm och när fisken gör sin första huvudskakning står det klart att det här är ett PB med råge.

Full press med spöt är det som gäller nu, fisken kommer inte en cm, några rusningar och max press följer nu och fisken är fortfarande orubblig. Man tror man tar i allt man har men inser att man måste ta i lite till, sagt och gjort. Pulsen på max och mer press, nu börjar fiske sakta ge med sig centimeter för centimeter. Nu får verkligen Jigging Master spöt och rullen bekänna färg men de fungerar som en dröm.

Vi tittar på lodet och ser ett helt enormt eko visar sig på Kylans Lowrance HDS 10. När vi börjar skymta fisken nere i det grönskimrande vattnet ser vi att den här är ännu större. WOW.

Vilket monster som kommer närmare och närmare. Allt är undanröjt i båten och hajkroken fastsatt i relingen. Kylan är beredd på krokning. Allt går perfekt och vi får fast fisken. Den vill inte riktigt vara medgörlig och nu kastar den och lever om så vattnet sprutar över oss och båten. Det går inte att hålla kvar den i repet och den drar ner mot djupet och gör fler rusningar med båten som flöte. Måtte relingen hålla.

Den lugnar sig lite och vi lyckas få upp den mot båten tillsist. Tyvärr ser vi även här att denna hälle varit ännu glupskare, den har sugit in jiggen långt ner i svalget, tyvärr helt omöjlig att kroka loss vid båten. Tyvärr inser vi att denna också måste gå samma öde till mötes som den förra hällen.

Med tre gubbars gemensam kraftansträngning lyckas vi få in den över relingen och den dunsar ner på durken i Kylans Buster L. Shit den här är verkligen ännu större.

Vi mäter den och konstaterar att den mäter hela 190 cm och ca 91 kilo enligt hälletabellen. En putsning på personbästat med hela 57 kilo för Dalle. Vilken fight och vilken upplevelse. Det här måste vara svårslaget.

Fisket var verkligen på topp denna eftermiddag. Driften efter vi återhämtat oss bjöd på en 21 kilos flundra. Smolket i glädjebägaren var att de varit lite för mycket på hugget och bokstavligen slukat våra jiggar vilket omöjliggjorde en återutsättning, så här stora flundror vill man verkligen återutsätta men ibland har man inget val tyvärr. Tyvärr filmades inte fighterna heller, det hade blivit riktigt coola filmer.

Extra nöjda känner vi oss då fisket tydligen varit lite trögt i år och att vi lyckas ta campens två största fiskar denna säsong. Vi höll inte med om att det varit trögt, mer än så här kan man verkligen inte önska sig. Alla fick hälleflundra och Åström fick sina livs första flundror efter många timmars nötande. Vi är helnöjda.

Här är några bilder på denna resas två största fiskar.

Tack Johnny och S-O för bra service och häftigt fiske.

Länk till Tromsö hälleflundracamp

Mieko fiskeblogg